Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Energiutbytet mellan gasmolekyler och fasta kroppar av amanuens E. Fredlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kräftas av de i tabell I återgivna mätningarna. Vidare är för en
och samma yta större för en lätt än för en tung gas, och man
kan därför förmoda att 1 — /? v som tabell I utvisar bör växa med
gasens molekylvikt.
Vackrare överensstämmelse mellan teori och experiment
erbjuder emellertid en jämförelse mellan ackomodationskoefficienten
för resp. värmeledning och friktion. Ur Knudsens värde på
ackomodationskoefficienten för platina—vätgas(0.26 erhålles, då i
detta fall ^ = 0.98 och y = 0.01, v = 0.76 och följaktligen g =
— x—yv = 0.992 i god överensstämmelse med de tidigare
omtalade försöken. Betraktar vi vidare fallet av argon i kontakt
med platina är i detta fall enligt Soddy och Berry a =0.85
varur erhålles gr = 0.965. Vi se därur, att
ackomodationskoefficienten för friktionen avtar då gasens molekylvikt växer
i överenstämmelse med de resultat Millikan och
Blankenstein nått samt att g alltid förblir nära lika med enheten,
vilket tillsammans med svårigheten att utföra noggranna
mätningar av g lätt förklarar att divergerande resultat erhållits.
På det hela taget utgör Baules teori ett markant framsteg i
vår förståelse av mekanismen vid energiutbytet mellan en gas och
en fast kropp men ett närmare studium av de antaganden, som
ligga till grund för Baules teori visar, att den icke kan motsvara
verkligheten.
Det är ju en känd erfarenhetssak, att om en fast kropp står i
kontakt med en gas, så äger på den fasta kroppens yta en
adsorption av gasen rum. Det är bl. a. ett ofta iakttaget faktum vid
vakuumtekniska arbeten, att i synnerhet metallväggar vid
evakuering avge stora mängder adsorberad gas och att de sista
gasresterna äro utomordentligt svåra att avlägsna. Det är tydligt,
att vi måste betrakta adsorptionen som resultatet av en mellan
den fasta kroppen och gasens molekyler verkande attraktion.
Det är dessa attraktionskrafter som Baule underlåter att taga
i betraktande ehuru det är självfallet, att de måste vara av
primär betydelse när det gäller reflexion eller adsorption av
gasmolekyler (eller -atomer) vid en yta. Det är sedan en annan fråga
av vilken natur dessa krafter äro. Den frågan vill vi emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
