Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare undersökningar över atomkärnans konstitution av prof. E. Hulthen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersökningarna över hyperfinstrukturen visa nämligen att hos
Cd111»113 och hos Hg221 kärnornas magnetiska moment äro
negativa, detta i motsats till förhållandena i övriga undersökta fall.
Att dessa konstateranden äro fullt tillförlitliga framgår bäst av
en jämförelse mellan hyperfinstrukturen hos Hg199 (I—1/^ och
Hg201 (I=B/2). För samtliga undersökta spektraltermer uppvisar
förhållandet mellan de för dessa isotoper beräknade magnetiska
kärnmomenten ett nästan konstant värde:
»199
^ol =—0.90
och eftersom förhållandena i deras yttre elektronhöljen endast
helt obetydligt kunna avvika från varandra, tvingas man att
återföra resultatet på de magnetiska förhållandena i kärnans
inre.
SPEKTEALLINJERNAS ISOTOPIFÖRSKJUTNING.
Vi hava redan nämnt, hurusom hyperfinstruktur i atomspektra
även delvis beror på en inbördes förskjutning mellan
tyngdpunkterna för de strukturbilder, vilka härröra från olika isotoper av
samma grundämne. Denna isotopieffekt
framträder i spektra av såväl de lättare
atomslagen (H, Li, Ne etc.) som de tyngre
(Hg, Tl, Pb). Hos de lättare atomslagen
kan isotopieffekten otvivelaktligen delvis
återföras på inflytanden från kärnans
kompenserande medrörelse kring
tyngdpunkten i atomsystemet. Förskjutningen
mellan linjerna tillhörande väteisotoperna H1
och H2 är åtminstone att betrakta som
en dylik effekt av kärnans massa. Emellertid kan näppeligen
den hos de tyngre elementens spektra uppvisade
isotopiförskjutningen bero av samma orsak. Figur 6 visar hur effekten ter
sig hos Tl-linjen X 5351. Ingående undersökningar över
Hg-spektrum av Schyler och Keyston samt Schyler och Jones göra
Fig. 6. TMinjen X 4,300.
77-isotopernas
komponenter uppvisa samma
magnetiska hyperfinstruktur
(1= men äro förskjutna
i förhållande till varandra
(isotopieffekt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
