Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenångans kondensation i atmosfären och molnens konstitution av docent H. Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
havssalter, och han förmodar därför, att dessa spela en roll som
kondensationskärnor. Samtidigt påpekar han felaktigheter hos
Aitkens stofträknare, som ännu icke verderbörligen beaktas.
År 1913 konstaterade Wigand med tillhjälp av denna
stofträknare, att kolstoft i en kolkällare icke alls tjänstgöra som
kondensationskärnor. Därmed torde man i meteorologien kunna räkna
med att nödvändigheten av kärnors hygroskopicitet började
erkännas.
Jämsides med detta arbete utfördes ett annat av teoretisk och
experimentell art, bl. a. av W. Thomson, E. Warburg och
J. J. Thomson. Den förstnämnde beräknade redan 1870 genom
synnerligen enkla betraktelsesätt samband mellan
krökningsradien hos en krökt vätskeyta och ångspänningen däröver, alltså
verkan av kapillära krafter på jämvikten mellan ånga och vätska.
Detta samband har sedan denna tid härletts på många och
generellare sätt. Sambandet lyder för en sfärisk yta:
1. -em\og–v(e — em)=-
em v
För små droppar kan man sätta:
2. log e = log em + J1™’ om em’ <’ = BiT odl < stor j för"
6 6 m RvrT hållande till v’
För stora droppar lyder uttrycket:
2sv’
6 6m —
(v" — v’)-r
Här betyder:
log naturliga logaritmen
e ångspänningen över sfären
em » » en plan ren vattenyta
s kapillaritetskonstanten
v0" mättad ångas spec. volym
v’ vätskans sp. volym
r sfärens radie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
