Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenångans kondensation i atmosfären och molnens konstitution av docent H. Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der. Enligt den metod, författaren använt, ha icke mindre
droppradier än 3 fi kunnat konstateras tillräckligt ofta, för att de
kunnat bli föremål för undersökningar. Tillräckligt tydligt torde
resultaten visa, att helt nya föreställningar över kondensationens
förlopp måste bliva följden. Även de enkla saltanalyserna skola
visa sig bekräfta detta.
Saltanalyser.
För att något så när klart kunna genomskåda de resultat, som
här skola framläggas är det nödvändigt undersöka, huru en
saltkärna — vilken hygroskopisk kärna som helst — enligt klassiska
föreställningar bör verka, om den tjänstgör vid kondensationen.
Vi ha sett, huru ångspänningen stiger över en sfärisk yta.
Ångspänningen över en lösning är däremot mindre än över destillerat
vatten. Den välkända såväl teoretiskt som experimentellt funna
formeln för förtunnade lösningar lyder:
7.
m
m + m’
el = ångspänningen över en lösning
em = ångspänningen över en plan ren vattenyta
m = antalet vattenmolekyler
m’ = antalet lösta molekyler.
Jag räknar med, att alla havssalter finnas närvarande, och
finner då, att vikten av en saltpartikel vid medelkoncentrationen
i en droppe av radien 8.82 ju är 1.85 10-14 gr. Om 1.85 sättes
lika med ax3 kan nu ovanstående formel lätt sättas som en funk-
n
tion av a3 = pa±B (p en parameter) och n; r = 8.82-2,5{
varvid fås:
2n — ea • a3
Ea = 9.930 • 10-7
e, = 1.U9-10-e
Dissociationen antages till 75 %
Om vi nu betrakta en liten sfär, är ångspänningen över denna
log e = log em + log cp +
ill • T ’ 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
