Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenångans kondensation i atmosfären och molnens konstitution av docent H. Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma betydelse som förut och dessutom följande beteckningar
användas:
N = antalet kärnor
M = N*lZ7i (8.82)3-10"12
a8 = 2.483 -kt0
erhålles
x = K—-M(2" + a*-å*)>0
Av denna formel framgår,
huru stort n kan bliva vid olika
värden på N, a3 och K. För
ytterligare belysning av detta
hänvisas till fig. 28 och 29, vilka visa
huru dropparna växa vid
kontinuerlig kondensation och
adia-batisk avkylning vid olika N
och a3. Abscissan är n och
ordinatan är temperaturen t.
I fig. 28 börjar kondensationen
vid ± 0°, i fig. 29 vid + 10°.
Några lufttryck äro inritade.
Särskilt riktas
uppmärksamheten på det område, där n
växer mycket fort. Här
uppstår en
temperaturdiskontinui-tet. Denna snabba tillväxt inträder, sedan ångspänningen över
dropparna nått maximum. Räkningarna, som givit dessa
kurvor, kunna icke här återgivas.
Ett enkelt resonemang på grundvalen av dessa räkningar torde
vara klarläggande. För enkelhets skull göres det antagandet, att
dropparna vuxit så länge genom kontinuerlig kondensation, att en
fördubbling av deras massa genom kondensation är omöjlig av brist
på vattenånga. Detta antagande inskränker icke giltigheten hos
framställningen för det fall att ännu tillräckligt mycket vattenånga
återstår. En fördubbling av droppens massa innebär en ökning av n
Fig. 28. Tillväxten av droppar om
begynnelsetemperaturen är + 0°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
