Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De höga tryckens fysik av fil. lic. J. Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GASERS KOMPRESSIBILITET.
De undersökningar av gasernas kompressibilitet, som Amagat
utförde på 1890-talet, sträckte sig upp till 3,000 atm. och blevo
länge oöverträffade. Först genom Bridgman (1923) utsträcktes
tryckområdet till 15,000 atm. och dessa mätningar gåvo nya och
intressanta data. Amagat kunde med god approximation
beskriva »de permanenta» gasernas isoterma kompression med
relationen: p (v—a) — konst. Här är a = den volym, som asymp-
Fig. 7. Produkten p.v som funktion av trycket (i tusental atm.)
för kväve, väte och helium.
totiskt skulle nås vid oändligt tryck. > Men det visar sig vid höga
tryck, att även a är en funktion av trycket, varför Bridgman
inför en ny konstant b och skriver relationen: p [v — (a — bp)]
= konst.
Fig. 7 visar produkten pv som funktion av trycket för kväve,
väte och helium. Det framgår härav, att pv från att vara 1 vid
atmosfärstryck blir något mera än 16 för kväve och 6 för helium
vid 15,000 atm. För väte blir samma produkt över 9 om kurvan
extrapoleras något. Det är anmärkningsvärt att åtminstone
kvävets kompressibilitet vid dessa högsta tryck blir ganska
nära lika med vattnets vid samma tryck. Ett detaljerat studium
av gasernas relativa kompressibilitet vid höga tryck visar några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>