Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare undersökningar av de ferromagnetiska metallernas fysikaliska egenskaper av prof. G. Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Forrer. a a. betecknar gramatommomentet vid den absoluta
nollpunkten
aA/112b.e
Fe................. 11.00
Co................. 8.49
Ni................. 3.00
Cementit (Fe3C)........... 8.84
Magnetit (Fe304)........... 10.10
Magnetkis.............. 1.82
Fe2B................ 9.10
De mest avgörande experimentella prövningarna av Weiss
magnetonhypotes äro emellertid undersökningar rörande
lösningar och salter, vilka falla utanför ramen av denna översikt.
Även här har hypotesen varit av en viss nytta så till vida, som
den framtvingat ingående precisionsmätningar. I längden har
den dock ej kunnat upprätthållas.
Den Weiss’ska magnetonen har ej heller erhållit något som
helst stöd av de nyare atomteorierna. I dessa framträder
däremot på ett naturligt sätt (se doc. Wallers artikel) ett annat
atommoment den s. k. BoHRska magnetonen, vars värde är
cirka fem gånger större än den WEiss’ska. Det är närmast
förvånande, att de ovan anförda atomära mättningsmomenten vid
absoluta nollpunkten icke stå i någon enkel relation till den
BoHRska magnetonen. Stoner har sökt förklara detta så, att
endast en del av atomerna, så t. ex. i nickel 60 %, äro i magnetiskt
tillstånd, och denna uppfattning har på sista tiden fått ett visst
stöd av undersökningar å nickellegeringar.
MAGNETISERING AV ENKRISTALLER.
Även beträffande den magnetiska undersökningen av
ferromagnetiska kristaller har man att betrakta Weiss som
föregångsmannen. Hans doktorsavhandling av år 1896 behandlade
magnetiseringen i magnetit som funktion av riktningen i
förhållande till kristallens axlar, och den därvid genomförda
mätmetoden har senare varit den för dylika mätningar mest använda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
