Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om den nya atomfysiken av prof. C. W. Oseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kan upprepas. Både om den klassiska fysiken och om
den nya atomfysiken gäller det, att en fysisk lag uttalar, vad
som på grund av tidigare gjorda iakttagelser kan väntas bli
iakttaget vid en viss försöksanordning. Det faktum, att det
finns repeterbara iakttagelser och fysiska lagar, kan nu
tolkas på två olika sätt. Man kan anta, att iakttagelsens
repeterbarhet beror därpå, att det man iakttagit är ett för
verkligheten karakteristiskt förhållande, som således alltid
består. Men man kan också anta, att iakttagelsens
repeterbarhet beror därpå, att försöksanordningen var gång på nytt
framtvingar ett bestämt resultat. Det förra uppfattningssättet
var den klassiska fysikens, det senare är den nya atomfysikens.
För Newton var det självklart, att planeterna ha bestämda
lägen icke blott i de ögonblick, då de observeras, utan även
under mellantiderna mellan observationerna. Den nya
atomfysiken däremot begränsar sina utsagor till vad som skall bli
resultatet av en iakttagelse. Det finns i de flesta fall flera
möjligheter. För var och en av dem finns en bestämd
sannolikhet. Därmed är uttömt vad teorien kan utsäga om det
betraktade systemet, så länge icke en iakttagelse framtvingat
ett förverkligande av en av dessa möjligheter.
De stora, atomrika kroppar, som studeras av den klassiska
fysiken, kunna karakteriseras genom ett antal konstanter,
tyngd, värmeledningsförmåga, absorptionsförmåga för olika
slag av strålar o. s. v. Det antas i den klassiska fysiken,
att samma kropp samtidigt har alla de genom dessa konstanter
angivna egenskaperna. Detta antagande vilar på det
förhållandet, att den påverkan, som kroppen måste underkastas för
bestämningen av de olika konstanterna, kan göras mycket
liten. Inom atomfysiken gäller icke något dylikt förhållande.
Det ingrepp, som vi måste göra på en atom eller elektron för
att fastställa dess egenskaper, . är ofta mycket ingripande.
Därför kan man inom atomfysiken ingalunda utgå från det
antagandet, att, om genom en mätning en egenskap hos en
atom eller elektron blivit funnen och därefter någon ny
mätning utförts beträffande samma atom eller elektron, den där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
