Kosmos / Band 11. 1933 / 140 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tunga väteisotopen av prof. E. Hulthen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undersökningarna. Det låg dem därför nära till hands att med i
förväg utarbetade känsliga metoder söka avgöra, i vad mån
viktsökningen hos det tunga vattnet kunde bero av dessa
isotopers närvaro. Planen utfördes efter tvenne metoder. Löses
ammoniak i vatten under bildning av ammoniumhydroxid
(NH₄OH), sker en snabb utväxling av väteatomer mellan båda
molekyler, vilken i avseende på H²-isotopen kan tänkas förlöpa
enligt följande reaktion:

H¹H²O + NH¹H¹H¹ <–> H¹H¹O + NH¹H¹H¹.

Då troligtvis H¹ och H² isotyperna intaga likvärdiga ställningar
i NH⁴ blir en återutväxling av H² mindre sannolik och processen
i viss mån likriktad. Vid utpumpning av ammoniakgasen ur
lösningen bortför denna sålunda det överskott av tungt väte, som
förefinnes i vattnet. Lewis och Macdonald använde sig av ett
vattenprov från ovan nämnda destillationskolonn, innehållande
ett täthetsöverskott av 0.000182. Efter sexfaldig lösning och
utpumpning av ammoniakgasen hade detta överskott reducerats
till 0.000085, varför minst 0.000097 härrör från det tunga vätet.
För att nu konstatera de tunga syreisotopernas (huvudsakligen
O18) förekomst i vattnet utfördes liknande försök med
svaveldioxid, varvid följande utväxling antages äga rum:

H₂O¹⁸+SO¹⁶O¹⁶ -> H₂O¹⁶ + SO¹⁶O¹⁸,

Det ursprungliga täthetsöverskottet (0.000182) reducerades i detta
försök till 0.000109. Av det angivna överskottet 0.000182 kunde
man på så sätt redogöra för 0.000170, såsom förorsakade av de
sällsynta väte- och syreisotopernas förekomst i vattnet.

Jag skall här icke ingå på alla de intressanta problem, vilka
öppnats för spektroskopien och atomsprängningsförsöken genom
upptäckten av den tunga väteisotopen. Ävenledes är det väl ännu
för tidigt att söka mäta dess betydelse för den organiska kemien,
vid en eventuell duplicering (i fakultetstal!) av kolvätenas
oändliga mångfald. Det räcker enbart att konstatera, hurusom
isotopibegreppet i denna upptäckt firar en av dess största
triumfer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>