Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högspänningsmetoder för atomsprängning av docent G. Ising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämte medarbetare har nyligen med framgång använt ett
transformatoraggregat om 1,000 kV för atomsprängningsförsök med
helium- och väteioner. Ett magnetfält avböjde elektronerna,
som eljes under den negativa fasen också skulle träffat
måltavlan för ionerna. Den (huvudsakligen av elektronerna)
åstadkomna röntgenstrålningen absorberades i en 5 cm tjock
blyvägg, som emellertid lätt genomträngdes av de vid
kärnomvandlingen bildade neutronerna (jfr avd. III).
Mindre utrymme och kostnad kräver upptransformering av
högfrekvent växelström, erhållen i en svängningskrets
med gniststräcka (Tesla-strömmar). Amerikanarna M. A.
Tuve, G. Breit, L. R. Hafstad m. fl. hava på
Carnegieinstitutionen i Washington experimenterat med
Teslatransformatorer i olja och nådde 1930 upp till toppspänningar på omkring
5 millioner volt; vakuumrör av glas, anordnade i kaskad
ungefär på det av W. D. Coolidge (1926) angivna sättet, kunde
fås att tåla högst omkring 1,800 kV. Men i sin senaste
publikation (1932) framhålla de svårigheten att utföra
kvantitativa undersökningar med en dylik spänningskälla: man får en
varierande toppspänning, som dessutom förefinnes endast
under en liten del av hela försökstiden. De hava därför övergivit
Teslaströmmarna och använda för atomsprängning i stället en
elektrostatisk högspänningsgenerator av Van de Graaffs längre
fram beskrivna typ.
Det är f. ö. lätt insett, att växelspänning över huvud föga
lämpar sig för matning av kanalstrålerör: under den negativa
fasen komma katodstrålar att träda i kanalstrålarnas ställe
och även om de magnetiskt avböjas, framkalla de störande
röntgenstrålning i närheten av den måltavla, som skall
bombarderas med kanalstrålar. Idealet vid de direkta
högspänningsmetoderna är att hava tillgång till konstant
likspänning, för vars framställning åtskilliga, i avd. C och D
behandlade metoder finnas. En mellanställning intager den
pulserande spänningen (inklusive spänningsstötar), som väl är
ensriktad men icke konstant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
