Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högspänningsmetoder för atomsprängning av docent G. Ising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. Pulserande spänning och
spänningsstötar.
Vid röntgenrör har sedan länge använts pulserande,
ensriktad spänning, som erhålles ur upptransformerad växelspänning
genom likriktare, vanligen i kombination med kondensatorer.
För dess framställning finnas flera olika kopplingar, av vilka
de i fig. 4 och 5 visade medgiva uppnåendet av en
toppspänning, som är 2 resp. 3 gånger högre än transformatorns egen.
Fig. 4 visar en av fransmannen P. Villard redan 1901 angiven
och efter honom uppkallad koppling i modernt utförande med
ventiler bestående av glödkatodrör. Ändpunkterna av
transformatorns sekundärlindning S äro förbundna med tvenne lika
kondensatorer d och C2, vilkas andra beläggningar stå i
förbindelse med röntgenröret R och en med detta parallellkopplad
likriktare, som i fig. består av de båda seriekopplade
ventilrören Vt och V2-
Om man för ett ögonblick bortser från röntgenrörets
ledningsförmåga och betecknar transformatorns toppspänning med U, blir
spänningsförloppet följande:
Under den fas av transformatorspänningen, då högra änden av S
har stigande potential, äro ventilrören ledande och medge fri ut-
Fig. 4. Villard-koppling.
Fig. 5. Witka-koppling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
