Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marie Sklodowska Curie av lektor Eva Ramstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I likhet med vad Becquerel funnit för strålarna från uran, påvisade Pierre Curie, att en del av radiums strålar avböjdes i ett magnetfält, vilket däremot ej var fallet med poloniums. Makarna Curie funno även, att de strålar, som påverkades av magnetfältet, medförde negativ laddning liksom katodstrålarna. De gjorde också den märkliga iakttagelsen, att kroppar, som befunno sig i närheten av ett radiumpreparat, blevo aktiva och att aktiviteten avtog, när de avlägsnades från preparatet.
Oaktat makarna Curie intet högre önskade än att ostört få ägna sig åt forskningsarbetet, blev det för dem vid denna tid en trängande nödvändighet att skaffa sig större inkomster. Pierre Curie hade blivit erbjuden en professur i Geneve, som han efter mycken tvekan avböjde, då han ej ville avbryta sina undersökningar över radioaktiviteten. I stället sökte och erhöll han anställning vid Sorbonne som lärare i fysik för de unga medicinarna. Då elevantalet var stort, lade detta tyvärr beslag på mycket av hans tid. Madame Curie beklädde 1900—1906 en lärarpost i fysik vid statens lärarinneseminarium i Sévres. I denna sin egenskap nedlade hon mycket intresse, speciellt på att utvidga elevernas praktiska laboratoriearbete.
Med outtröttlig energi sökte makarna Curie att på all sin lediga tid arbeta vidare. En del yngre forskare slöto sig också vid denna tid till dem, bl. a. Debierne, J. Danne, A. Laborde.
Särskilt med Debiernes hjälp organiserades en fabriksmässig framställning av råsulfaten, vilket underlättade det kemiska arbetet. Det som återstod var dock krävande och tidsödande nog. Det var nämligen först efter tusentals kristallisationer, som madame Curie år 1902 från några ton utgångsmaterial hade isolerat en decigram av nästan ren radiumklorid, varur radiums atomvikt bestämdes till 225. Resultatet av detta arbete framlade hon 1903 i sin doktorsavhandling, »Recherches sur les substances radioactives».
Att på olika linjer ett intensivt arbete bedrevs, därom vittna det stora antal avhandlingar, som åren 1900—1904 publicerades av makarna Curie i Comptes rendus. Där förekommer t. ex. talrika redogörelser för den inducerade aktiviteten eller det aktiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>