Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marie Sklodowska Curie av lektor Eva Ramstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
belägget, som det numera kallas, ock på den av Dorn först upptäckta radiumemanationen1 vilka båda ständigt bildades i radiums närhet. Därvid fastställdes att, då radiumemanationen blivit skild från radium, avtog dess aktivitet J enligt exponentiallagen J = J0e— lt, där J0 är begynnelseaktiviteten och X ett mått på hastigheten. Aktivitetens avtagande hos det radioaktiva belägget befanns vara betydligt mera komplicerat. Det kunde emellertid uttryckas genom sammansättning av tre olika éxponentialtermer. Övriga egenskaper hos belägget och radiumemanationen påvisades, bl. a. emanationens diffusion i luften och dess förekomst i källor. Dessutom gjordes upptäckten, att ett radiumsalt ständigt gav upphov till värme alltså tydligt förhöll sig som en energikälla. I samarbete med Becquerel prövades radiums först av Giesel iakttagna fysiologiska verkningar. Efter bestrålning med radium uppstod rodnad i huden och efter någon tids förlopp sårbildning. Tillsammans med franska läkare studerades emanationens inverkan på djur och gjordes de första försöken att med radium bota lupus och andra hudsjukdomar. Härmed lades grunden till radioterapien, curieterapien, som den då kallades och som först utexperimenterades i Frankrike.
Men intresset för denna nya lovande vetenskapsgren hade också sträckt sig utanför det egna landets gränser. Med största beredvillighet lånade makarna Curie sina preparat till andra vetenskapsmän, liksom de även från första stund publicerat alla sina erfarenheter och därmed befrämjat det arbete, som nu på olika håll igångsattes, särskilt i England av bl. a. Rutherford, Ramsay och Soddy. Allt från denna tid komma de olika forskarnas resultat att gripa in i och komplettera varandra.
År 1903 kallades makarna Curie av Royal Institution till England, där Pierre Curie höll en serie föreläsningar över radium, och senare fingo de båda av Royal Society i London mottaga Davymedaljen. Samma år tilldelades Becquerel och makarna Curie tillsammans nobelpriset i fysik för upptäckten av radioaktiviteten.
1 Denna kallades förr stundom niton, numera särskilt i Frankrike radon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
