Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marie Sklodowska Curie av lektor Eva Ramstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De gjorda observationerna synas alltså ge stöd åt antagandet, att kärnan liksom det yttre elektronhöljet innehåller diskreta energinivåer och att a-komponenternas energi svara mot dessa. Enligt Gamow skulle utslungandet av en korpuskel vid det radioaktiva sönderfallet kunna försätta kärnan, som omvandlas till efterföljande produkt, i ett slags aktiverat tillstånd. Vid därpå skeende omlagring i kärnan för återgång till normaltillståndet skulle y-strålar emitteras, vilkas /w-kvanta svara mot energidifferenserna i a-spektrum.
Man har tänkt sig möjligheten, att de långt gående a-partiklarna komme från särskilt höga energinivåer i kärnan, men ännu råder osäkerhet om energidifferenserna mellan dessa och de ordinära a-partiklarna ha motsvarighet i någon y-strålning.
Ännu svårare att komma till klarhet med är sambandet mellan /?- och y-strålar. Man har framkastat, att den mera kontinuerliga delen av /?-strålspektret, i vilken stundom svaga band iakttagits, skulle kunna förklaras genom en växelverkan mellan y- och /-strålar i form av en Comptoneffekt. I nyssnämnda artikel av 1926 tar madame Curie upp denna fråga till diskussion och anser förklaring enligt Comptoneffekten möjlig, om man tar i betraktande y-strålarnas diffusion såväl mot den utsändande atomens elektroner som mot elektronerna i angränsande atomer. Diffusionen skulle då åtföljas av utstötning av elektroner med varierande hastighet. Madame Curie drar upp konsekvenserna av denna hypotes till ledning för den fortsatta prövningen av dessa synnerligen komplicerade förhållanden.
jo-strålarnas magnetiska linjespektrum anses däremot med stor sannolikhet leda sitt ursprung från den hårda y-strålningen från kärnan. Då den, sedan omvandlingen försiggått, passerar den bildade atomens yttre elektronenerginivåer, utlösas fotoelektriskt sekundära /3-strålar. Den därav förorsakade omlagringen i elektronhöljet kan tänkas alstra de mjukare y-strålknippen av längre våglängd, som observerats.
Så snart det blivit konstaterat, att vid den radioaktiva processen en verklig elementförvandling ägde rum, dök den sekelgamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
