Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljusets dispersion i gaser av fil. dr. S. Friberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillräcklig noggrannhet sätta differenserna i våglängd proportionella mot de på spektrogrammen uppmätta avstånden.
Finnes natriumånga i det ena strålknippets väg, erhålles en bild sådan som 5a. Då vi gå från kortare våglängder till längre, d. v. s. från vänster till höger i figuren, stiga interferensstrimmorna ständigt. Vinkeln mellan tangenten till dispersionskurvan och abscissaxeln har alltid samma tecken. Den växer, då vi närma oss en absorptionslinje. Borttages nu ångan, och får i stället det andra strålknippet gå genom en tunn glasplatta, komma alla interferensstrimmorna att gå snett nedåt mot höger. Det faller av sig självt, att ju tjockare plattan är, dess brantare stupa strimmorna.
Låta vi nu det ena strålknippet gå genom natriumånga och det andra genom en relativt tunn glasplatta, erhålla vi bilden 5b. I ytterkanterna av interferogrammet överväger den av plattan åstadkomna lutningen. Nära intill och mellan D-linjerna gå strimmorna snett uppåt mot höger. Där har alltså ångan kraftigare verkan än plattan. För de våglängder, där lutningen hos det av ångan åstadkomna kurvsystemet är numeriskt lika stor som hos det av glasplattan åstadkomna, få vi ett maximum eller minimum hos kurvorna för lika vägskillnad. Det är dylika maxima och minima, som Roschdestwensky kallar »hakar».
I 5c har en något tjockare glasplatta satts in. Hakarna ha ryckt fram mot D-linjerna. Även mellan dessa har ett visserligen svagt utpräglat par bildats. Minskas ångtätheten, blir effekten densamma (5e).
Det förtjänar observeras, att det lodräta avståndet mellan strimmorna är nästan lika för samma våglängder i dessa fyra interferogram. Detta betyder, att interferometerns plattor ständigt ha haft oförändrad inställning i förhållande till varandra. Genom lämplig förändring av denna inställning kan man i varje särskilt fall åstadkomma det vertikalavstånd mellan interferensstrimmorna, som låter hakarna skarpast framträda (5h och i). Hakarnas våglängdsavstånd från D-linjerna beror däremot endast av ångpelarens mäktighet och plattans tjocklek.
Den lutning hos interferensstrimmorna, som åstadkommes, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
