Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljusets dispersion i gaser av fil. dr. S. Friberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett dispergerande medium införes i det ena kohärenta strålknippets väg, är uppenbarligen en funktion av än\dh Vid hakarna är den av glasplattan åstadkomna lutningen numeriskt lika stor som den av metallångan åstadkomna. Bestämningen av dnjdX vilar alltså på bestämning av de våglängder, vid vilka hakarna ligga. Nu kan okularmikrometerns tråd inställas lika exakt på en skarp hake som på den skarpaste spektrallinje. Äro absorptionslinjerna breda och suddiga, kan inställningen oftast ske med större noggrannhet på hakarna än på linjerna. Metoden medför emellertid ej endast denna fördel. Införandet av plattan har till följd, att de hopgyttrade interferensstrimmorna i närheten av absorptionslinjerna ryckas isär. Man kan följa deras förlopp längre än vad som annars skulle varit möjligt. Alltså utvidgas det för Pucciantis metod tillgängliga spektralområdet. Till sist må nämnas, att den vid interferometermätningar vanliga känsligheten för temperatur ändringar ej förefinnes.
Det otillgängliga området växer givetvis med ångans täthet. Vid Eoschdestwenskys mätningar hade ångan en temperatur av omkring 400° C. Tätheten är då mycket ringa, ungefär som hos kvicksilverånga av 40° C. Några få korn natrium räckte för ett halvt år.
Ur observationerna erhölls ett noggrant värde på a1/a2. Konstanternas absoluta värden läto sig icke tillförlitligt bestämma. Ångpelarens längd och täthet spela nämligen här in, och ingendera är skarpt bestämd.
Eoschdestwenskys mätningar medgåvo den dittills noggrannaste prövningen av Sellmeiers formel. Fastän bestämningar av den normala dispersionen kunna genomföras med ofantligt mycket större precision, säger oss den där noggrant fastställda överensstämmelsen vida mindre. Det bör betänkas, att det av Koschdestwensky undersökta området mellan D-linjerna har en bredd av endast 6 Ä, och att han förde fram sina mätningar till ett avstånd från absorptionslinjerna av blott 0.4 Å. Han fann en beaktansvärd överensstämmelse, ehuru de till 2.5 % uppgående avvikelserna ej låta sig restlöst förklara ur mätfelen.
En betydande insats för utforskandet av den anomala disper-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
