Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljusets dispersion i gaser av fil. dr. S. Friberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sionen har gjorts av Wetterblad. Med en prismametod undersökte han dispersionen i CO och C02 i infrarött. Han fann, att förloppen väl kunna återges med formler av SELLMEiERtyp, i vilka de kända egenvåglängderna ingå. Systematiska avvikelser förefinnas doch hos C02. De av Wetterblad angivna formlerna äro de första, vid vilkas uppställande hänsyn tagits till de infraröda egenvåglängderna. Det visade sig, att a-värdena för de termer, som hänföra sig till dessa, äro mycket små, så att
dispersionsförloppet i det synliga spektrum helt och hållet bestämmes av de ultravioletta egenvåglängderna. Det är sedan. gammalt känt, att det förhåller sig på enahanda sätt vid fasta och flytande kroppar. Att lagen är allmängiltig, styrkes därav, att de dispersionsformler, som för olika gaser uppställts med ledning av mätningar i det synliga och ultravioletta spektrum, i allmänhet väl medgiva extrapolering mot större men ingalunda mot mindre våglängder.
Det har nyligen lyckats förf. att på ett annat område påvisa ett samband mellan en del gasers och vätskors dispersion. Lagbundenheten ifråga gäller för samtliga hittills undersökta led inom de båda homologa serier, som börja med metan resp. etylen. Det undersökta området sträcker sig från 0.580 till 0.230 ^. För varje led beräknade jag för en rad våglängder refraktionens värde i procent av värdet för X 656 m^. Lorenz-Lorentz’ formel användes. I fig. 6 äro de så erhållna relativa värdena på refraktionen grafiskt återgivna som funktioner av inversa våglängdskvadraterna. För vardera serien äro kurvorna som synes mycket nära sammanfallande.
Då man försöker systematiskt ordna det föreliggande materialet, finner man en utomordentligt dålig överensstämmelse, åtmin-
Fig. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>