Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljusets dispersion i gaser av fil. dr. S. Friberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trum för intresset, dels ädelgaserna, dels och framför allt metallångor.
Enligt den givna framställningen av de LADENBURGska teorierna kan man kvantitativt beräkna dispersionen, om man känner egenfrekvenserna vos (absorptionsställena) och de tillhörande värdena på oscillatorstyrkan fs. r^-värdena äro i allmänhet väl kända, /^-värdena kunna bestämmas genom dispersionsmätningar enligt hakmetoden vid låga tryck för våglängder så nära absorptionsställena, att övriga egenfrekvenser ej utöva märkbar inverkan på förloppet. I vissa fall är det dock vid utvärderingen av hakmätningarna nödvändigt att taga hänsyn till närbelägna absorptionslinjers inflytande. Men även då låter sig uppgiften lösa.
Målet blir nu att mäta såväl normal som anomal dispersion inom så vidsträckta sammanhängande spektralområden som möjligt under väl definierade betingelser, vad tryck och temperatur beträffar, /^-värdena bestämmas därefter var för sig ur mätningarna vid motsvarande absorptionsställen och hela dispersionsförloppet beräknas. Jämförelsen av experimentellt funna och teoretiskt beräknade värden tillåter en skarp prövning av teorien.
Det bör nämnas, att det finnes ett flertal andra metoder att bestämma /-värdena, antingen absoluta eller relativa, såsom genom absorptionsmätningar eller genom iakttagelse av de relativa intensiteterna hos spektrallinjer, som emitteras under kända betingelser. I vissa fall är det även möjligt att direkt mäta avklingningstiden r.
Av stort intresse äro en serie mätningar av dispersionen i kvicksilverånga, som på förebildligt sätt genomförts av Ladenburg och Wolfsohn. Den omfattar i fullständigt skick spektralområdet från 7,000 till 1,890 Å jämte mätningar av /-värdet för linjen 1,850 Å. Samtliga resultat låta sig sammanfatta i formel (1), som ger brytningsindex för en fiktiv enatomig ånga av 0° C och 760 mm tryck med en täthet av 0.00895 g/cm3.
— 1 =
1.21 -106<
0.0255
1.184
+
15.5443 - 108-^2
29.2285 - 108—^2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
