Kosmos / Band 12. 1934 / 104 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De högre ädelgasernas normala spektra av docent N. Ryde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

 DE HÖGRE ÄDELGASERNAS NORMALA

SPEKTRA.

Av Nils Ryde.

Medan det relativt linjefattiga heliumspektret redan under de tidigare skedena av spektroskopiens utveckling ingående undersöktes och analyserades, har analysen av de högre ädelgasernas — neon, argon, krypton, xenon och niton (radiumemanation) — komplicerade spektra först under de senast förflutna 15 åren kunnat genomföras. Om byggnaden och strukturen av dessa senare spektra äga vi nu en mycket detaljerad kännedom. Ej minst för den teoretiska forskningen har undersökningen av ädelgasernas spektra varit betydelsefull, och studiet av dessa spektra har haft ett särskilt intresse därigenom, att det blottat tidigare okända seriespektroskopiska lagbundenheter, som sedermera återfunnits vid spektra av andra element och underlättat analyserandet av dessa.

Undersökningarna ha givit vid banden, att de högre ädelgasernas spektra visa en fullkomligt analog byggnad, under det att helium har ett spektrum, som till konstitutionen helt skiljer sig från de övriga ädelgasernas spektra. Heliumspektret har stor likhet med de alkaliska jordmetallernas spektra och sammansättes liksom dessa av ett singulett- och ett triplettsystem. Även de övriga ädelgasernas spektra bestå av singuletter och tripletter, men vid dessa är multiplettstrukturen föga utpräglad; här föreligga så kallade anomala multipletter. Då, som vi nu veta, endast elektronerna i det yttersta elektronskalet betinga spektrets typ, bliva skiljaktigheterna mellan å ena sidan heliumspektret och å andra sidan de övriga ädelgasernas spektra förståelig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>