- Project Runeberg -  Kosmos / Band 12. 1934 /
105

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De högre ädelgasernas normala spektra av docent N. Ryde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid det förra spektret liksom även vid de alkaliska jordmetallernas spektra ha vi att göra med tvåelektronspektra, medan vid de övriga ädelgaserna, vilka alla ha 8 elektroner i det yttersta skalet, dessa bestämma typen av ifrågavarande spektra. Avsikten med föreliggande uppsats är att giva en översikt över dessa spektra.

Av de högre ädelgaserna blev neon tidigast föremål för ingående spektrala undersökningar. De första våglängdsmätningarna utförde Baly och Watson. Den senare upptäckte konstanta svängningsdifferenser i neonspektret, och Rossi fann några linjeserier. Ytterligare linjeserier lyckades Meissner bestämma. Paschen (1) gav 1919 en analys av neonspektret, grundad på nya våglängdsmätningar utförda av honom själv och av Meissner. Detta inom seriespektroskopien klassiska arbete, genom vilket det förut nästan okända neonspektrets byggnad uppklarades och utreddes med en sådan fullständighet, som tidigare vid mindre komplicerade spektra endast i enstaka fall uppnåtts, har varit grundläggande för kännedomen om de högre ädelgasernas spektra och stått såsom förebild vid analyserandet av dessa. Paschen mätte ungefär 900 linjer och lyckades upplösa spektret i 132 linjeserier. Han kunde härav bestämma 230 neontermer, fördelade på 26 termserier. Av dessa betecknades fyra såsom s-termserier, tio såsom p-termserier och tolv såsom d-termserier. s-termerna betecknades efter växande termvärden med s2, s3, så och s5. På analogt sätt betecknades p-termerna med pl9 p2, Pz, • . . Pio och d-termerna med s±’9 s/’, s/", s/’", di, d", d2, d3, då, dl, d5 och d6} Vid p- och ^-termerna angav Paschen heltaliga löptal, börjande med 2 resp. 3; vid s- och s/-" "-termerna använde han ursprungligen halvtaliga löptal, senare uteslutande heltaliga, börjande med 1 resp. 3. Paschen upptäckte tre slag av linjeserier: huvudserier av typen

1 De med «/, s,", och betecknade termerna ansåg Paschen ur-

sprungligen vara skarpa biserietermer. Meissner fann emellertid genom jämförelse mellan de ifrågavarande termernas och r/-termernås förskjutningar under inflytande av elektriska fält enligt en undersökning av Nyquist, att dessa förskjutningar voro av samma storleksordning, och ansåg det därför sannolikt, att termerna voro att hänföra till d-termsystemet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:18:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1934/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free