Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De högre ädelgasernas normala spektra av docent N. Ryde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha, som ovan angivits, ej heller bestämts. Då differensen mellan seriegränserna i emanationens spektrum ej är med säkerhet känd, låta sig inga säkra utsägelser beträffande antalet möjliga förskjutna termer göras. Förutsatt att förskjutningskonstanten är ungefär 13,000 cm-1, kan man beräkna, att endast det första ledet i de förskjutna s-, p- och d-termserierna och inga av de förskjutna f-termerna bli positiva i förhållande till den normala gränsen. Av förskjutna termer äro endast två, 1s2 och 1s3 kända.
På grundval av de av Paschen funna kombinationerna för neon tillordnade Lande inre kvantumtal till de paschenJska termerna. En motsvarande tillordning vid de övriga ädelgasernas termer har gått hand i hand med analyserandet av deras spektra. Härvid användas urvalsregler, genom vilka mångfalden av de enligt den rydberg-RiTz’ska kombinationsprincipen möjliga spektrallinjerna inskränkes. Medan huvudkvantumtalet, n, ej är underkastat någon urvalsregel, äro de möjliga förändringarna av det azimutala kvantumtalet, ± 1 och av det inre kvantumtalet, j, i 1 eller 0, varvid dock övergången j = 0 -+ j = 0 ej är tillåten. Dessa urvalsregler, som erfarenheten har bekräftat, kunna härledas ur atommekaniken. Urvalsregeln för det inre kvantumtalet är alltid giltig, men för det azimutala kvantumtalet har det vid studiet av komplicerade spektra visat sig nödvändigt att utvidga urvalsregeln och ersätta den med en annan, den s. k. laporte’ska urvalsregeln, enligt vilken endast »jämna» och »ojämna» termer kombinera med varandra, varvid termerna betecknas såsom »jämna» eller »ojämna», allteftersom ^ h
i
jämn eller ojämn. De viktigaste enligt denna regel möjliga kombinationerna erhållas även med användande av en regel av Heisenberg, som utsäger, att vid dipolstrålning vid varje tilllåten övergång l-värdet för en elektron skall ändras med ^ 1, medan samtidigt för en annan elektron l förblir oförändrat eller ändras med i 2. Tillämpas Laportes regel på ädelgasernas spektra, finner man, att grundtermen bör kunna kombinera med s- och d-termerna, s-termerna med p- och f-termerna, p-termerna med s- och d-termerna och d-termerna med p- och f-termerna, allt i överensstämmelse med erfarenheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
