- Project Runeberg -  Kosmos / Band 12. 1934 /
148

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molekylstrålar av dr. R. Schurmann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stern har gemensamt med Gerlach år 1921 genomfört detta försök och experimentellt bekräftat kvantteoriens fordring. Försöket gjordes med silvermolekylstrålar, som kondenserades på en glasplatta (fig. 17). Resultatet blev verkligen två diskreta strålar, som på grund av den MAXWELLska fördelningen voro bredare än den oavböjda strålen. Vid stället för den oavböjda strålen funnos när magnetfältet inkopplats icke längre några oavböjda atomer.

Silveratomens magnetiska moment bestämdes till

Ii, = \iiM ± 10 %

(^ = Bohrmagneton). STERN-GERLACH-experimentet möjliggör endast fastställande av momentets absoluta belopp.

STERN-GERLACH-experimentet är efter det FRANCK-HERTZska elektronstötförsöket det andra direkta experimentella beviset för atombyggnadens kvantteori. Experimentet innebar vidare den första uppmätningen av Bohr-magnetonens storlek.

2. Inställning av riktningskvantiserade molekyler.

Sedan det lyckats att direkt visa riktningskvantiseringen låg det nära till hands att undersöka, hur en orienterad stråle förhåller sig i ett andra fält, vars fältriktning är en annan än det första fältets. Experimentellt sker detta så, att en stråle av enkvantiga magnetiska atomer får löpa genom ett inhomogent magnetfält, så att den separeras i två strålar. En av de båda strålarna utblandas sedan, så att alla atomer i den kvarblivande strålen hava samma axelriktning (resp. samma komponent för det magnetiska momentet). Denna stråle sänder man genom ett andra inhomogent magnetfält, vid vilket den magnetiska fältstyrkan har en annan riktning än vid det första fältet. Frågan är, hur riktningskvantiseringen inställer sig i det andra fältet. Detta problems kvantmekaniska behandling ger vid handen, att en del av atomerna bör inställa sig parallellt mot den nya fältriktningen, en annan del antiparallellt. Speciellt bör, om de båda fälten stå vinkelrätt mot varandra, hälften inställa sig parallellt och den andra hälften antiparallellt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:18:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1934/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free