Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metoder för strålningsmätning vid Radiumhemmets Fysiska laboratorium av fil. dr. R. M. Sievert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skyddsmaterial, det andra på att bestämma strålningsintensiteten i de lokaler, där läkare och personal arbeta.
När det gäller mindre starkt absorberande prov, användes den på sid. 187 omnämnda standardapparaturen, varvid sekundärstrålningen från provet elimineras på grund av avståndsförhållandena.
För undersökning av starkt absorberande skyddsmaterial har laboratoriet en speciell apparat, som vid hård röntgenstrålning kan användas för prov ända upp till 4 mm blyekvivalent. Mätning sker i tre punkter, en punkt i primärstrålningen nära intill skyddsmaterialet, en i primärstrålningen på så stort avstånd från provet, att man kan bortse från dess sekundärstrålning, samt en punkt i c:a 45° vinkel mot primärstrålningen, belägen på ungefär samma avstånd från provet som den första punkten. Genom jämförelse av de i de olika punkterna erhållna värdena, får man ett begrepp om skyddsmaterialets ändamålsenlighet. Vid denna metod användas kondensatorkammare med stor luftvolym (50—300 cm3) och med väggar av 1/2 mm Al-plåt. Genom att begagna kondensatorkammare undviker man fullständigt de störningar, som uppstå genom ionisation i elektrometern med tilledningar. Detta är av stor vikt, isynnerhet vid mätningar av den genom starkt absorberande prov trängande strålningen, då s. k. vagabonderande strålning kan förorsaka stor olägenhet.
Mätningar av skyddet inom lokaler, där radiologiskt arbete försiggår, ske även med hjälp av kondensatorkammare. Här användas samma typer som för radiummätningar, nämligen de i fig. 16 a—b visade små sfäriska kamrarna. Dessa omgivas av ett vattentätt hölje och utlämnas till röntgenavdelningarna, där de placeras dels i sådana punkter av lokalen, där man önskar kontrollera strålningen, dels på läkare och personal. På grund av kamrarnas ringa storlek är det möjligt att på detta sätt undersöka bestrålningen över praktiskt taget hela kroppen, utan att vederbörande nämnvärt stores i sitt arbete. Detta är isynnerhet vid röntgendiagnostik mycket värdefullt, då man härigenom kan få en uppfattning om den risk, läkaren utsätter sig för t. ex. vid palpation med händerna bakom genomlysningsskärmen, genom oförsiktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
