Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metoder för strålningsmätning vid Radiumhemmets Fysiska laboratorium av fil. dr. R. M. Sievert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessutom har man att taga hänsyn till en viss väggtjocklek hos kammaren, varför absorptionsförhållandena icke bliva jämförbara med dem, som råda vid det biologiska objektet. För mycket små objekt användes därför den anordning, som fig. 30 visar. Ionisationen mätes i den lilla volymen c, som ligger mellan de bägge
a b
Fig. 30. Kondensatorkaramare för speciella biologiska strålningsförsök, a bländare och slutare av platiua; b’ och b" skålar för biologiska objekt; c luftvolym där ionisationen mätes.
små skålarna b’ ock b", vari det biologiska objektet anbringas. Hela anordningen är alltså en kondensatorkammare, där det biologiska objektet är anbragt så nära den punkt, där ionisationen bestämmes, som möjligt. En över bländaren anbragt slutare manövreras med hjälp av en med konstant kastigket roterande skiva (fingerskiva till automattelefon) varigenom bestrålningstider på 1/8—1 sek. kunna erkållas. Detta förfaringssätt användes t. ex. vid bestrålningsförsök med alger, bakterier, bananflugeägg eller andra små organismer. En fördel vinnes även därigenom, att man mäter strålningskvantiteten samtidigt med bestrålningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
