Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glödelektrisk emission från med främmande substanser beklädda metallytor av dr. G. Siljeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och för integrationskonstanten i Richardsons ekvation A0 = 15.5 Amp/cm2 grad2.
Fig. 6 återger RiCHARDSONska räta linjer för / = 1.2 och f — 2. På samma figur äro Zwikkers42 mätresultat för en massiv toriumkatod inritade. Ehuru värdena för Ig is — 2 Ig T för torium-volframkatoden med f = 2 äro ungefär två gånger större än motsvarande värden för ren torium, är det likväl anmärkningsvärt att överensstämmelsen mellan den endast med två lager toriumatomer beklädda volframytan och den kompakta toriumkatoden är så stor. För de båda katodtypernas emissionskonstanter er-hålles:
Tabell I.
Th- W-
katod med
/-*
Massiv TA-katod1
:
r........
3.3
3.3 i Volt-e
A........
65
60 JAmp/cm2 grad2
Emissionskonstanternas storlek som funktion av mängden torium på katodytan finnas återgivna i fig. 7 och fig. 8. Därvid har graden av denna ytbeläggning dels beräknats i överensstämmelse med Langmuirs definition, kurvan 0, dels enligt Brattain och Becker, kurvan /.
5) Karboniserade torium-volframkatoder.
Genom att underkasta volframtråden en s. k. karboniseringsprocess kan torium-volframkatodens verkningsgrad betydligt förhöjas.
Karboniseringsprocessen tillgår så, att volframtråden vid en temperatur över 1,300°C utsattes för ångan av ett kolväte (t. ex.
Ur Zwikkers data omräknade enligt Dushman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
