Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glödelektrisk emission från med främmande substanser beklädda metallytor av dr. G. Siljeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sönderdelningsprodukt. Skälen för denna »metalliska» uppfattning av emissionsmekanismen äro i kortket:
Aktiveringsprocessen. Vid denna sjunker frigöringsarbetet betydligt under de ursprungliga värdena av storleksordningen 3 Volt-e eller däröver. Därvid observeras en gasutveckling från katoden, vilket t. ex. Rothe38 kunde påvisa genom en mätbar ökning av trycket i urladdningskärlet. Denna gas innehöll, såsom Barton2 fann, genom en mass-spektroskopisk undersökning negativt laddade syrejoner. Till liknande resultat kom även Detels12 genom en analys av den bildade gasens optiska spektrum. Detta tyder alltså på att bariumoxiden ändrar sammansättning genom syreavgivande, så att jämte osönderdelad oxid fri bariummetall förefinnes på katoden.
Desaktiveringsprocessen. Utsattes en välformerad kögemitterande katod för inverkan av även ytterst små mängder fri syrgas, sjunker emissionsförmågan omedelbart till en bråkdel av den ursprungliga; katoden är desaktiverad. Dess elektronfrigöringsarbete kar därvid stigit till värden av samma storleksordning som den ej förut aktiverade katodens. Denna syrgasens »förgiftande» inverkan förklaras enklast genom antagandet att den vid aktiveringen bildade fria bariummetallen återbildats till oxid. Genomlöper en så desaktiverad katod en ny formeringsprocess, frigöres åter syre, ock katodens emissionsförmåga stiger.
Det ligger nära till känds att fråga sig, varför den under aktiveringsprocessen ock katodens normala drift utvecklade syrgasen ej så småningom vid från pumpen avsmälta urladdningsrör når ett sådant tryck, att den desaktiverar katoden. Förklaringen torde vara, att syret kontinuerligt adsorberas, dels av urladdningsrörets väggar ock kalla metalldelar; dels och detta i ännu kögre grad av från katoden förångat metalliskt barium. Denna senare kraftiga adsorption bör dock först inträffa, sedan katoden varit i drift en tid, ty under det att syrgasen praktiskt taget genast frigöres, dröjer det innan bariummetallen diffunderat till katodytan och där uppnått sådan mängd att märkbar förångning äger rum. Oxidkatodförsedda urladdningsrör utan gasadsorberande getter bekräfta detta antagande. Ett pumpat ock avsmält sådant rör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
