- Project Runeberg -  Kosmos / Band 12. 1934 /
259

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glödelektrisk emission från med främmande substanser beklädda metallytor av dr. G. Siljeholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tämligen tjockt aktivt skikt. Starka emissionscentra hava här utbildats längs eller åtminstone i form av »sprickor» på katodytan. Det är troligt, att vi här hava att göra med verkliga sprickor i oxidskiktet, vilka uppsamlat den bildade jordalkalimetallen genom det mindre motstånd, som de erbjuda metallen vid dennas diffusion till ytan. Den avbildade katoden var formerad i en gasurladdning, vilket redan i ock för sig befordrat emissioncentras koncentrering i mera avgränsade partier.

En i kögvakuum välaktiverad katod med ett ej allt för tjockt oxidlager visar i elektronmikroskopet en jämnt och starkt emitterande yta. En intressant iakttagelse, som göres vid nästan alla katoder, men är särdeles vanlig vid tunt belagda oxidkatoder, särskilt sådana framställda enligt ångmetoden (jfr avsn. 16), är att underlagsmetallens kristallina struktur så småningom framträder. Det är sålunda möjligt, att medelst elektronmikroskopet utan etsning av metallytan erhålla sådana bilder som fig. 23, vilken

återger strukturen kos en glödande aktiverad nickelyta enligt Knecht.21

Elektronmikroskopet har även redan hunnit lämna en.del nya upplysningar om vissa detaljer vid processerna på en i drift varande oxidkatods yta. Så finna såväl Bruche ock Johansson8 som Richter 36’ 37, att jordalkalimetallens förångning från emissionscentra vid pålagd anodspänning sker icke blott vinkelrätt mot katodytan utan även i rätt stor utsträckning mot och längsefter denna. Därigenom komma emissionscentra att kunna vandra längs katodytan.

Det är kögst sannolikt, att vi genom elektronmikroskopet ytterligare skola erhålla nya värdefulla bidrag vid studiet av de olika katodtypernas emissionsmekanism. Vad det redan preste-

Fig. 23. Elektron mikrofotografi av en glödande, aktiverad nickelyta (först. 16 ggr). Enligt Knecht.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:18:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1934/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free