Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm Carlheim-Gyllensköld som jordmagnetiker av lektor Kurt Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt epokerna 1840 och 1860, för vilka
Carlheim-Gyllensköld själv utför beräkningarna på grund av tillgängliga
fullständiga observationer i D, I, H, upptager hans arbete i andra
skedet 23 epoker. Observationsmaterialet är fördelat sålunda:
1538—1770 232 år observ. mellan 40° N lat. och 40° S lat.: 0.64
av jordytan; 1770—1885 115 år observ. mellan 70° N lat. och
60° S lat.: 0.90 av jordytan. Under 2/3 av det 347 år långa
intervallet funnos mätningar tillgängliga endast för c:a 2/3 av
jordytan.
Det skulle föra för långt att här ingå på den arkivforskning efter
äldre observationer, som Carlheim-Gyllensköld bedrivit för
sin avhandling och vilka observationer liksom hans ovannämnda
arbetskartor endast finnas i hans efterlämnade manuskript.
Anmärkningsvärd är skillnaden i publikationsförfarande för hans
teoretiska och experimentella arbeten. Medan de senare utmärka
sig för en detaljrikedom, som tillåter en fullständig granskning steg
för steg, förete de förra stor knapphet i framställningen,
omöjliggörande verifiering av de numeriska betingelserna. Den
elegans över framställningen, som härigenom vinnes, kan i
föreliggande fall anses dyrköpt. Med tanke på de av
Carlheim-Gyllensköld funna äldre observationerna och på de av honom
konstruerade kartorna för tidiga epoker skriver Adolf Schmidt
i Meteorologische Zeitschrift för juni 1897: »Es sei gestattet,
dem Wunsche Ausdruck zu geben, dass diese Beobachtungen und
ihre kritische Bearbeitung gelegentlich veröffentlicht werden
möchten.» På den, som känner Adolf Schmidts förnäma
försynthet, verkar likväl dessa rader kraftigare än det uttalande, varmed
den temperamentsfulle Fritsche i en skrift 1899 tillåter sig citera
Carlheim-Gyllenskölds doktorsavhandling: »Ferner halte ich
die Abhandlung fur verfehlt, weil er die Grundlage seiner
Berechnungen nicht in Zahlen mittheilt.» Ledsamt nog har Schmidts
uppmaning blivit utan resultat.
I avhandlingens andra skede äro för de 23 epokerna de 24
koefficienterna A%\ till och med fjärde ordningen
tabulerade ävenså motsvarande värden på a{*\ Den noggrannare
och utvidgade kalkylen bekräftar riktigheten av den i första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
