Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm Carlheim-Gyllensköld som jordmagnetiker av lektor Kurt Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drivet stor stil är rätt karakteristisk för honom. Man får ett
intryck av att det vilar en rolöshet över sistnämnda studier. Det
är, som sökte han vila från sina långa beräkningar i den
omväxling annat arbete skänker. Annorlunda synes det svårt att
förklara den begärlighet, varmed han vid denna tid kastade sig över
alla problem, som dagen förde i hans väg. Hans sista så stort
planerade arbete om sekulärvariationen blev aldrig avslutat,
men därigenom kom också detta problem att under hela hans liv
förbliva den centrala punkten i hans forskning.
Att Carlheim-Gyllensköld ägde förmåga att hos andra
väcka intresse för sina problem, visar hans förhållande till
statsmeteorologen Dr Bruno Rolf, genom vars tidiga bortgång den
5 maj 1934 en svår förlust drabbat den jordmagnetiska
forskningen i vårt land. Hur Rolf kom att ägna sig åt
jordmagnetism, belyses i det meddelande, som Carlheim-Gyllensköld
lämnade vid Kungl. Vetenskapsakademiens sammanträde den
3 dec. 1913 med anledning av granskning av Rolfs berättelse
över sin spanska resa 1912 företagen med understöd ur Edlundska
fonden.
Trots det stora material av äldre observationer, som van
Bemmelen lyckats bringa i dagen, visade det sig, att för år 1600
kännedomen om deklinationen i Stilla Oceanen var bristfällig.
Detta vållade Carlheim-Gyllensköld större olägenhet än
tidigare vid det teoretiska utnyttjandet av kartorna på grund av
hans större krav på noggrannhet. Så stodo sakerna, då Rolf,
som var fil. lic. och extra amanuens vid Stockholms högskolas
fysiska institution, vars t. f. föreståndare
Carlheim-Gyllensköld då var, kom och sade upp sin plats för att resa till utlandet.
I manuskriptet till ovannämnda meddelande står att läsa följande:
»Då jag frågade honom, vad han tänkte göra, svarade han: »Läsa
gamla böcker och manuskript.» — »I vilket ämne?» — »Det vet
jag inte, vad som helst bara det är gamla böcker.»
Carlheim-Gyllensköld föreslog honom då att forska i utländska bibliotek
och arkiv efter missvisningsobservationer före år 1700 med särskild
hänsyn tagen till Stilla Oceanens område, en plan som vann Rolfs
bifall. Resan bestämdes därför till Spanien och medförde tack vare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
