Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm Carlheim-Gyllensköld som jordmagnetiker av lektor Kurt Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rolfs flit och skicklighet uppspårande av flera förut obeaktade
iakttagelser. Opublicerade skeppsjournaler från Miguel Lopez
de Legazpe’s eskader under dess resa från Nya.Spanien till
Filippinerna och tillbaka 1564—65 innehöllo ett 40-tal
missvisningsobservationer. Andra serier av iakttagelser gjordes av Hernando de
los Rios under en resa från Manilla till Acapulco 1605—06 och
under en återresa 1611. De av Rolf funna deklinationsvärdena
utgöra ett viktigt bidrag till kännedomen om de magnetiska
förhållandena i Stilla Oceanen för tidpunkterna ifråga.
Carlheim-Gyllensköld jämför dessa värden med van Bemmelens
deklinationskarta för år 1600 och finner, att felet i medeltal uppgår till
icke mindre än 8 grader. Om resultatet skriver
Carlheim-Gyllensköld i samma manuskript: »Bildar man differensen
för punkter i Stilla Oceanen mellan beräknade värden och van
Bemmelens å ena sidan samt mellan de förra och de nyfunna
iakttagelserna å andra sidan, minskas felkvadratsumman i
förhållandet 5 till 8.»
För att mera direkt uppvisa hurudan överensstämmelsen är,
har jag beräknat D för 1935 för en punkt i Stilla Oceanen, där
ekvatorn skär meridianen med longitud 150° E Gr. Enligt franska
marinens deklinationskarta för 1935 förlöpa isogonerna i området
kring denna punkt fullt normalt, och en interpolation giver för
punkten 5°30’ ostlig deklination. Beräkningarna ha utförts med
konstanterna både från 1896 och 1906, och termer till och med
2:a, 3:e och 4:e ordningarna hava medtagits.
Deklinationen för 1935 i punkten cp = 0, A = 150° E Gr.
(1896)
3° 18’ E
(1906)
ror e
observ.
i = 1, 2
i = 1, 2, 3
i - 1, 2, 3, 4
5° 30’ E
6° 16’
7° 08’
3° 31’
3° 42’
För att komplettera dessa siffror har jag beräknat D för några
punkter på ekvatorn med användande av konstanterna från 1906
och med termer till och med 4:e ordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
