- Project Runeberg -  Kosmos / Band 13. 1935 /
78

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur kärnfysiken av docent Hannes Alfvén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detta slag (av Blackett och Occhialini). Man ser flera spår av
negativa partiklar, som kunna identifieras som elektroner, men
dessutom några spår, som äro krökta åt motsatt håll. Dessa måste
härröra från positiva partiklar, då man genom särskilda
experiment kan visa att partiklarna
måste komma uppifrån. Men de
kunna icke vara protoner, då en
proton som beskriver en bana men
den ifrågavarande krökningsradien
måste ha en så obetydlig hastighet
att dess räckvidd endast skulle vara
ett par millimeter, under det att
spåret i fråga är flera centimeter
långt. Anderson slöt därav, att
han observerat en partikel med
mycket mindre massa än protonen
och att massan sannolikt var av
samma storleksordning som
elektronens. Han kallade denna
partikel positiv elektron eller positron.

Andersons upptäckt, som snart
bekräftades på andra håll, kom
icke alldeles oväntat för
teoretikerna. Diracs teori för
elektronen fordrade nämligen att en
partikel med positronens
egenskaper skulle existera, och det hade varit en vägande invändning mot
teorien att man icke kände någon sådan partikel. Upptäckten
av positronen var alltså en stor triumf för Diracs teori och alltså
indirekt för relativitetsteorien, dess grundval.

Vid de närmare undersökningar av positronernas egenskaper,
som utförts bl. a. av les Joliots (= F. Joliot och I.
Curie-Joliot) i Paris, Meitner och Philipp i Berlin, Chadwick,
Blackett och Occhialini i Cambridge, visade det sig att de voro
de teoretiskt väntade. Sålunda har positronen i allmänhet en
utomordentligt kort livstid, enär den förintas så fort den kommer i

Fig. 2. Wilsonfotografi av
kosmiska strålar i magnetfält.
Partiklarna komma uppifrån.
Negativt laddade partiklar böjas åt
vänster, positivt laddade åt höger.
På högra delen av fotot synas
några positroner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:19:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1935/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free