Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur kärnfysiken av docent Hannes Alfvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de framkalla små ljusblixtar. Metoden är enkel, men osäker
särskilt för protoner, och numera ej mycket använd.
2. Wilsonkammare-metoden har omnämnts tidigare och finnes
utförligt behandlad i Kosmos 1927—28, sid. 111. Den lämpar
sig både för a-partiklar och protoner, elektroner, positroner och
indirekt även för neutroner. I det sista fallet påvisar man de
kärnor som satts i rörelse av neutronerna. — Man kan även påvisa
atomkärnor eller atomfragment i rörelse.
3. Elektriska metoder, a) och b) Den ionisation, som a- och
H-partiklar (eller andra atomkärnor i rörelse) åstadkomma vid
passagen genom en gas, kan antingen a) mätas direkt med en
känslig elektrometer, eller b) förstärkas med en rörförstärkare
och sedan påvisas, c) I en Geigerkammare eller dess
modernare form ett GEiGER-MuLLER-rör (Jfr Kosmos 1930, sid. 106)
kan en elektrisk urladdning sättas i gång av endast ett fåtal
ioner, som alstrats av någon slags strålning. Metoden användes
för elektroner, positroner, neutroner och för y-strålar (man
mäter då sekundärelektronerna) samt i modifierad form
(»proportionalförstärkare») för a-strålar och protoner.
4. Fotografiska metoder äro även användbara men av mindre
betydelse.
KÄRNREAKTIONER.
För att kunna bilda sig en uppfattning om kärnornas struktur
måste man studera sådana fenomen som utspela sig i kärnorna.
De radioaktiva processerna tillhöra denna kategori och studiet
av dem har också givit oss många viktiga upplysningar om
förhållandena i kärnan. Men på ett par undantag när äro de
radioaktiva kärnorna de tyngsta och således antagligen mest
komplicerat byggda av alla atomkärnor.
Vill man söka finna de lagar som reglera kärnornas byggnad
bör man naturligtvis i stället helst börja med de lättaste och
därför sannolikt enklaste kärnorna. Man måste då för att få någon
upplysning om huru de reagera, söka störa deras jämvikt genom
ett yttre ingrepp. Att beskjuta dem med elektroner eller posi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
