Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur kärnfysiken av docent Hannes Alfvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troner har visat sig vara utan verkan, men däremot kunna
kärnreaktioner framkallas av bombardemang med »tunga» partiklar
(a-partiklar, protoner, deutoner, neutroner) eller av hård
y-strålning.
KÄRNREAKTIONER VID a-BESKJUTNING.
Den första gång man lyckades framkalla kärnreaktioner var
när Rutherford år 1919 åstadkom »atomsprängningar» genom
att beskjuta lätta atomkärnor med a-partiklar. Hans
experimentapparat var mycket enkel som framgår av fig. 3. a-partik-
Fig. 3. Rutherfords första apparat för atomsprängningar.
larna emitterades från ett preparat D och träffade atomkärnorna
i den gas som fyllde apparaten. Hålet S var täckt av ett tunt
silverfolium och strax utanför det fanns en zinksulfidskärm F,
som kunde observeras genom mikroskopet M. a-strålarna från
D absorberades av gasen och silverfoliet, så att de ej nådde fram
till zinksulfidskärmen. Fylldes apparaten med syre eller
koldioxid inträffade intet märkvärdigt, men om den fylldes med
kväve, kunde man iakttaga små scintillationer på
zinksulfidskärmen. Vid närmare undersökning visade det sig att dessa
härrörde från snabba protoner (H-partiklar) som utgingo från
kvävgasen, genomträngde silverfoliet och träffade
zinksulfidskärmen, där de orsakade små ljusblixtar. Rutherford slöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
