Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur kärnfysiken av docent Hannes Alfvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eMV (= millioner elektronvolt) passera över barriärens topp
(detta är i överensstämmelse med klassisk uppfattning), och även
om deras energi inte är mera än c:a 6.8 eMV ha de en viss
sannolikhet att komma igenom. — Hos tunga atomkärnor är
potentialbarriären mycket högre. Då man icke har tillräckligt snabba
a-partiklar, har det icke lyckats att på detta sätt framkalla
kärnreaktioner hos dem.
När nu a-partikeln väl har kommit in i kärnan, så är dennas
jämvikt störd. En omformning äger rum och denna kan — som i
Rutherfords experiment — resultera i att en proton utslungas
med större eller mindre energi. I vissa fall är denna process
tillräcklig för att återställa jämvikten, men ofta befinner sig kärnan
efter protonemissionen i ett »exiterat» tillstånd (har kvar en
onormalt hög energikvantitet). I så fall utsändes den överflödiga
energien i form av en y-strålning.
Om en a-partikel på beskrivet sätt intränger i en lätt kärna,
är det dock inte säkert, att man får en protonemission. Vid den
omtalade beskjutningen av kväve kan man nämligen även få
följande reaktion
d. v. s. man får en fluorisotop med massan 17 under utsändning
av en neutron. — En analog process har redan beskrivits i samband
med neutronens upptäckt. — Vid dessa reaktioner uppträder
också i regel y-strålning. Dessutom händer det att den nybildade
kärnan — i detta fall 179F — är radioaktiv (»inducerad
radioaktivitet», se nedan).
Det har länge varit en önskan att kunna framkalla
kärnreaktioner med andra projektiler än de a-strålar som utsändas från
radioaktiva preparat. Ty först och främst äro de radioaktiva ämnena
så dyrbara att t. o. m. de laboratorier, som specialiserat sig på
att undersöka de radioaktiva fenomenen, sällan ha så stora
kvantiteter som ett gram. Många intressanta fenomen äro då
för svaga för att kunna undersökas närmare. — Och vidare måste
man ju få större kunskap om kärnorna, ifall man undersöker hur
de reagera för olika slags projektiler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
