Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur kärnfysiken av docent Hannes Alfvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos a-partikeln (största delen), dels också hos den nybildade
litiumkärnan.
gLi ger med protoner följande reaktion
jLi + lH-2jtz
d. v. s. reaktionen resulterar i att man får två a-partiklar. De
17 eMV, som frigöras vid reaktionen, plus den ursprungliga
protonens kinetiska energi, fördelar sig lika på de båda a-partiklarna,
som utslungas åt diametralt motsatta håll med en räckvidd på
8.4 cm.
Vid beskjutning av bor får man tre a-partiklar som utslungas
åt olika håll. De erhålla därvid ingen bestämd räckvidd, utan
denna varierar mellan noll och ett maximalvärde. Reaktionen är
Energiutvecklingen vid de nämnda processerna beror på att
summan av massorna i vänstra membrum är större än summan i
högra membrum. Den överskjutande massan övergår då till
kinetisk energi hos de bildade partiklarna. Vi ha redan behandlat
fenomenet vid diskussionen om neutronens massa.
Protonbombardemang kan även resultera i reaktioner av annat
slag. Mycket snabba protoner (1.5 eMV) ge sålunda med tungt
väte neutroner enligt formeln
Vidare kan man med protoner få inducerad radioaktivitet (se
nedan).
Deutoner. Deutonerna tyckas — som redan omtalats — i
allmänhet vara effektivare projektiler än protonerna. Dels
framkalla de reaktioner hos betydligt flera kärnor och dels ge de
oftast större utbyte.
Vid dessa deutonreaktioner får man ibland a-strålning:
eller i vissa fall protonstrålning:
1SB + JD-*1JB + 1H. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
