Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur kärnfysiken av docent Hannes Alfvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid denna sistnämnda beskjutning får man på samma gång
neutroner, varvid reaktionen är
Särskilt intressant är deutonbeskjutningen av tungt väte:
?D + ?D^T + }H
eller
Fig. 7. Wilsonfotografi av 4- ?D = JT + }H. Det mörka röret i mitten
innehåller en förening av tungt väte, som bombarderas med deutoner.
Protonens bana synes åt vänster och \T-partikelns åt höger. (Dee.)
I första fallet får man »tritium» en väteisotop med massan 3 och
protoner (se fig. 7), i det senare fallet en keliumisotop med massan
3 ock neutroner. Den senare reaktionen ger en utmärkt metod att
framställa neutroner.
KÄRNREAKTIONER VID NEUTRONBESKJUTNING.
Vi ka sett att protoner ock deutoner kunna tränga in i kärnan
med större lättket än a-partiklar, beroende på att de endast ka
hälften så stor laddning och därför inte repelleras så starkt av
kärnans laddning. Man bör därför kunna vänta sig att partiklar
utan någon laddning alls med ännu större lättket skola kunna
intränga i kärnan, då de ju icke alls utsättas för någon repulsion.
Ledd av denna tankegång började Fermi och hans medhjälpare
(i Rom) år 1934 att beskjuta olika ämnen med neutroner (Redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
