Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur kärnfysiken av docent Hannes Alfvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄRNTEORIER.
Till slut skola vi ägna ett par sidor åt några av de teoretiska
spekulationer som ha gjorts beträffande kärnornas struktur.
De teoretiker som framför andra böra nämnas i detta
sammanhang äro Gamow och Heisenberg.
När neutronen upptäckts, blev det ganska snart klart att den
måste spela en stor roll i kärnornas byggnad och som redan
tidigare nämnts, kan man anse protoner och neutroner vara de
byggstenar, varav kärnorna bestå.
Låt oss börja med den enklast byggda av de sammansatta
kärnorna, nämligen deutonen, den tunga väteisotopens kärna. Den
har en positiv laddning på ett elementarkvantum och dess massa
är M = 2. Det är rimligt att antaga, att den består av en proton
och en neutron. Detta bekräftas av att en hård y-strålning
splittrar sönder den i just dessa beståndsdelar. Samma resultat
erhålles även vid bombardemang med snabba protoner. Deutonens
bindningsenergi (d. v. s. den energi som fordras för att upplösa
den i en proton och en neutron) har beräknats till 2.2 eMV.
Existensen av en väteisotop (tritium) med atomvikten 3 visar
att deutonen har förmåga att upptaga ytterligare en neutron.
Tritiums atomkärna består alltså av en proton och två neutroner.
Lägga vi härtill ytterligare en proton, så ha vi fått en
heliumkärna (Z = 2, M = 4). Denna har en utomordentligt stabil
byggnad, vilket bl. a. framgår av att dess massa är betydligt mindre
än summan av två deutoner. (Enligt Astons sista mätningar är
heliumatomens massa 4.0041 och deutonens 2.0148. Detta ger en
bindningsenergi på 24 eMV, om helium uppkommer ur två
deutoner.)
Även de tyngre kärnorna äro sannolikt uppbyggda av protoner
och neutroner. En kärna med laddningen Z och massan M består
då av Z protoner (vilka ge den laddningen Z och bidraga till
massan med Z enheter) och M—Z neutroner (som ge den återstående
massan). Dock är det troligt att så snart en kvartett, bestående
av två protoner och två neutroner, finnes i en kärna, sluter sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
