Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spektroskopiska studier över tvåatomiga molekylers absorption av fil. lic. Birger Grundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För en dylik tillfällig molekylbildning har man infört benämningen
(elastiskt) stötpar. Är elektrontermen däremot stabil, kunna
atomkärnorna utföra periodiska svängningar kring jämviktsläget re.
Den till elektrontermen hörande kärnsvängningsenergin Esv kan
emellertid ej anta alla energibelopp utan är i likhet med
elektronenergin kvantlad:
Esv =oje(v + ±) — xeooe(v +
I\2
2)
(i)
där kvanttalet v antager heltalsvärden 0, 1, 2 . . . I figur 2 äro
tvenne potentialkurvor svarande mot stabila elektrontermer
uppritade. I den övre av dessa
kurvor har även inritats ett
antal energinivåer, som svara
mot kärnsvängningstalen 0,1,
2 . . . Dessa nivåer
konvergera mot en gräns, streckad
i figur 2, som uppnås då
molekylen dissocieras. Vid
summering av alla
kärnsvängningssprången Esvv+1 — E™
erhålles följaktligen molekylens
dissociationsenergi D i
ifrågavarande tillstånd. Avståndet
mellan kärnorna vid deras
yttre och inre vändpunkter
under en period representeras
av den tillsvarande nivåns
skärningspunkter med
potentialkurvan. I dessa ytter- och
innerlägen äro atomkärnornas hastighet minst (den potentiella
energin uppnår här sitt maximala belopp) och följaktligen
tillbringar molekylen större delen av sin livstid i dessa lägen,
vilket i sin tur medför att sannolikheten för en emissions- eller
absorptionsakt här är störst. Om vi nu dessutom använda oss
av en inom teorin för molekylspektra mycket viktig sats,
nämligen Franck-Condons princip, kunna vi också avgöra vilka
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
