Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spektroskopiska studier över tvåatomiga molekylers absorption av fil. lic. Birger Grundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rådet för de i figur 2 intecknade övergångarna vi och y2. Man kan
därför vänta att de starkaste övergångarna från
kärnsvängningsnivån v’ i det övre elektrontillståndet till kärnsvängningarna i det
undre skola vara grupperade kring frekvenserna v% och v2.
Frekvensens absoluta belopp bestämmes av längden av den pil, som
representerar övergången.1 Övergången mellan elektrontermerna
I och II kommer följaktligen på grund av
kärnsvängningsenergins kvantlade karaktär ge upphov till ett spektrum, som
består av en rad diskreta svärtningar, s. k. band, vilka
tillsammans sägas utgöra ett bandsystem.
Ett helt annat spektrum uppstår däremot, ifall molekylen på
något sätt upptagit en energi, som är större än
dissociationsenergin, eller om termen i sin helhet är instabil. Den äger då en
överskottsenergi, som svarar emot den rörelseenergi, med vilken
atomerna kunna avlägsna sig från varandra. Rörelseenergins storlek
bestämmes av skillnaden mellan molekylens totala energi och
elektron- samt dissociationsenergin för ifrågavarande tillstånd
(avståndet K mellan den streckade nivån i figur 2 och
dissociationsgränsen). Denna rörelseenergi är ej kvantlad, varför detta
energiområde (streckat i fig. 2) har kontinuerlig karaktär. Detta
uttryckes vågmekaniskt därigenom att varje energivärde inom detta
område kan uppfattas som egenvärde till den Schrödingerekvation,
som representerar kärnsvängningarna. Övergången mellan tvenne
elektrontermer, av vilka endera eller båda har kontinuerlig
energifördelning, ger upphov till ett spektrum med vågformig
eller i senare fallet kontinuerlig intensitetsfördelning.
Förutom av övergångssannolikheten beror en spektallinjes
intensitet även av antalet molekyler i begynnelsetillståndet. För
en gas i termisk jämvikt är detta antal NE beroende av
temperatur och av tillståndets energi E i enlighet med Boltzmanns
bekanta relation E
NE=N.e~^.......... (3)
1 Man brukar inom atomfysiken mäta energibelopp i elektronvolt, eller
också genom att ange frekvensen v av den vid en energiförändring av VT volt
uppkomna strålningen, i överensstämmelse med Plancks formel W =■ h • v.
Om man därvid mäter frekvensen med antalet vågor per cm, d. v. s. v —
där X är våglängden, gäller att 1 volt = 8,100 cm-1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
