Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasta lösningar med variabelt atomtal i elementarcellen av docent Gunnar Hägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom röntgenundersökningar av FeS och magnetkis påvisade
Alsén (10) 1925 att magnetkis är en fast lösning av svavel i FeS.
Fasens elementardimensioner minskades med stigande svavelhalt
och Alsén slöt härav att en substitutionslösning förelåg.
Därigenom uteslutes nämligen en addition av svavelatomer, varemot
en substitution av järnatomer med svavelatomer kan orsaka en
kontraktion om svavelatomerna äro mindre än järnatomerna.
Någon annan lösningsmekanism diskuterades ej av Alsén.
Fig. 3. Elementar volymen hos fasta lösningar av S i FeS som funktion av
svavelhalten.
Senare undersökningar ha emellertid visat att skillnaden mellan
radien hos neutrala järn- och svavelatomer är mycket ringa.
Är gittret uppbyggt av neutrala atomer är det därför svårt att
genom antagande av substitution förklara den stora kontraktion,
som uppstår vid ökning av fasens svavelhalt. Är gittret uppbyggt
av järnkationer och svavelanioner är en sådan förklaring ännu
orimligare. Den enda återstående tolkningen av den fasta
lösningen var då antagandet av att svavelkoncentrationens ökning
orsakas av subtraktion av järnatomer. En jämförelse mellan
observerad och ur röntgendata beräknad täthet visade också att så
var fallet (4, 5).
FeS antogs tidigare äga s. k. nickelarsenidstruktur, vilket
innebär att svavelatomerna bilda ett hexagonalt tätpackat gitter, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
