Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasta lösningar med variabelt atomtal i elementarcellen av docent Gunnar Hägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vars mellanrum järnatomerna äro så fördelade att de oktaedriskt
omges av sex svavelatomer. De nyare undersökningarna visade, att
vid sammansättningen FeS elementarcellen är större än vad som
motsvarar nickelarsenidstrukturen, men att denna dock kan
betraktas som grundtyp för gittret. Här föreligger alltså en
»överstruktur», som emellertid försvinner vid ökning av svavelhalten.
Täthet
5.0 r
Fig. 4. Beräknade och observerade (O) tätheter för fasta lösningar av S i
FeS.
Grundcellens volym som funktion av svavelhalten återgives av
kurvan i fig. 3. Volymen minskas alltså kontinuerligt från fasens
järnrikaste gräns vid 50 atomprocent svavel till dess svavelrikaste
gräns vid ungefär 55.5 atomprocent svavel.
Ur denna volymskurva kan tätheten beräknas för olika
antaganden rörande lösningens typ. Sålunda ange kurvorna i fig. 4 de
beräknade tätheterna under förutsättning dels av substitution
och dels av subtraktion av järnatomer. De för olika fasta
lösningar pyknometriskt mätta tätheterna visa att en
subtraktionslösning måste föreligga. Vid 55.5 atomprocent svavel är i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
