Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasta lösningar med variabelt atomtal i elementarcellen av docent Gunnar Hägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanismen vid denna oxidation är troligen mycket komplicerad.
Antalet kationer per elementarcell måste kontinuerligt minskas
och de från gittret subtraherade kationerna förena sig med syre
till bildning av nya oxidgitterområden. Det är möjligt att
oxidationsmekanismen är likartad med de anlöpningsprocesser, som
diskuterats av Wagner (29). Den skulle då bestå i en diffusion av
Fe+2-ioner + elektroner till syreöverskottet vid gittrets yta, där
gittret alltså tillväxer.
En substansgrupp, vars konstitution länge varit ouppklarad,
utgöres av de s. k. volframbronserna. De framställas genom
reduktion av sura alkalivolframatsmältor och bilda metallglänsande
kristaller av praktfull färg och en synnerligen stor motståndskraft
mot kemisk påverkan. Sammansättningen, och därmed färgen,
växlar, beroende på framställningssättet. Man har emellertid
ansett att exempelvis natriumvolframbronsernas sammansättning
kan återges som Na2W04 + W02 + nW03.
De viktigaste natriumvolframbronserna äro kubiska och
röntgenundersökningar (17, 26) ha visat, att deras sammansättning
riktigast bör återges med formeln Na^W03, där x kan variera
kontinuerligt från 1 till ungefär 0.3. Med x = 1 erhålles en guldgul
brons med ett gitter av perowskittyp. Elementarkuben innehåller
i detta fall en formelenhet NaW03. Tre sådana elementarkuber
äro framställda i fig. 5. Gittret innehåller här W+5-ioner och det
framgår av figuren hur varje sådan ion är oktaedriskt omgiven av
sex syreioner. Varje syreion tillhör två oktaedrar så att ett
tredimensionellt nätverk av W06-oktaedrar bildas. Natriumionerna
äro placerade i oktaedernätverkets mellanrum.
Då med stigande oxidationsgrad x minskas, så ändras bronsens
färg kontinuerligt till röd, violett och slutligen vid värden nära
0.3 till blåviolett. Samtidigt minskas elementardimensionerna.
Färgändringen står säkerligen i nära sammanhang med den vid
oxidationen stegrade mängden W+6-iöner. Ökningen i
volframionernas positiva laddning kompenseras av en minskning av antalet
Na+1-ioner. Volfram-syregittret blir oförändrat, men ett allt
större antal av de ursprungliga Na+1 lägena bli obesatta. De
obesatta lägena, som i den blå violetta bronsen utgöra ungefär 2/3 av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
