Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasta lösningar med variabelt atomtal i elementarcellen av docent Gunnar Hägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiingar av detta slag äro relativt vanliga just hos
övergångselementens föreningar på grund av dessa elements växlande
valensstadier. Förutom av järn känner man exempelvis oxider med
utbredda homogenitetsområden av nickel, kobolt, krom och uran.
I allmänhet äro emellertid de experimentella data ej tillräckliga för
att tillåta några slutsatser rörande arten av dessa fasta lösningar.
De äro emellertid säkerligen mellanrumslösningar, och på grund av
syregittrens allmänna stabilitet varierar troligen antalet kationer
per elementarcell.
Även andra element med olika valensstadier äga oxider med
utbredda homogenitetsområden. Dehlingers arbeten över
antimönoxiderna (27) tyckas ge vid kanden att de högre
antimonoxiderna uppstå genom addition av syreioner till antimontrioxidens
gitter. Måhända kan detta vara fallet, men hittills erhållna data
kunna ej utesluta möjligheten av obesatta antimonlägen, en
möjlighet, som ej diskuterats av Dehlinger. Vidare kräva
blyoxiderna, för vilka Le Blanc ock Eberius (28) påvisat stora
homogenitetsområden, en noggrann undersökning.
Ytterligare några exempel på mellanrumslösningar, åtföljda
av valensändring, förekomma i följande avsnitt.
MELLANRUMSLÖSNINGAR OCH ELEKTRISK
LEDNINGSFÖRMÅGA.
Elektriska ledningsförmågan kos icke-metalliska
mellanrumslösningar visar ofta synnerligen karakteristiska drag, vilka nära
sammankänga med dessa lösningars speciella struktur.
För att förklara ionvandring genom ett gitter antog Frenkel
(31), att även i normala gitter dels vissa atomer befinna sig på
»mellangitterplatser» och dels att vissa normala atomlägen äro
obesatta (»hålrum»). Antalet atomer på mellangitterplatser och antalet
»hålrum», som alltså kunna betraktas som felordningsställen,
motsvarar en termodynamisk jämvikt inom kristallen.1 Ionvand-
1 Härigenom skiljas felordningsställena från de s. k. »Lockerstellen», vilka
Smekal antagit för att förklara vissa skillnader mellan idealkristaller och
verkliga kristaller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
