Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Temperaturområdets senaste utvidgning mot absoluta nollpunkten av fil. lic. Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då man tack vare sinnrikt utnyttjande av dessa effekter kan
närma sig den absoluta nollpunkten, kommer man emellertid
till en gräns i temperatur, under vilken gasmetoderna ej kunna
föra. Orsaken härtill är uppenbar. Ett ämnes ångtryck faller
mycket starkt med fallande temperatur, dess molekyler bli allt
sällsyntare i det gasformiga tillståndet. Sett energetiskt, betyder
det att de lägga sig till vila i de mindre energirika flytande och
slutligen fasta tillstånden. Med denna minskade
gaskoncentration bli gasmetoderna för avkylning tydligen mindre effektiva.
Det ämne, som håller sig längst ned i temperaturskalan som gas,
är som bekant helium, vilket sammanhänger med dess
molekylers enatomighet och ringa massa. Det är också med denna
gas man nått det temperaturvärde, som kan anses utgöra den
nyss nämnda gränsen. År 1927 uppnådde Keesom i Leiden en
temperatur av 0.7 grader Kelvin, och det skedde med användning
av den härovan sist nämnda metoden, nämligen genom snabb
avpumpning av den heliumgas, som avdunstas från flytande
helium. Då voro alla experimentellt gynnsamma anordningar
mobiliserade, och man kan därför räkna det temperaturområde, som är
tillgängligt med hjälp av heliumgas — heliumområdet — ned till
något under 1 grad Kelvin. Som vi sedan skola se i siffror, är i
temperaturområdet därunder även heliumgasens tryck
försvinnande.
TEORI FÖR AVKYLNING GENOM ADIABATISK
AVMAGNETISERING.
År 1926 föreslog Debye och oberoende av honom amerikanaren
Giauque att för ytterligare avkylning använda en annan effekt,
nämligen den som åtföljer adiabatisk avmagnetisering av en
paramagnetisk substans. Det skulle också komma att visa sig, att man
med ett sådant förfaringssätt hade erövrat ett nytt, stort
temperaturgebit lägre än heliumområdet.
Innan vi gå att se formelmässigt på saken, kunna vi
resonemangsvis övertyga oss om att en sådan effekt finnes. Paramag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
