Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Temperaturområdets senaste utvidgning mot absoluta nollpunkten av fil. lic. Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
magnesium och germanium. — Att temperaturområdets
utvidgning är en mycket viktig sak för möjligketen att klara upp
supraledningen ock därmed besläktade fenomen är uppenbart.
Simon bar påpekat, att man med stor fördel kan göra
kalorimetriska mätningar inom det nya temperaturområdet med
användande av ett ämne med icke-anomalt spec. värme som
kalorimetersubstans, på lämpligt sätt kombinerat med det
paramagnetiska saltet. På grund av de mycket små värmekapaciteterna blir
kalorimetern oerkört känslig, och små energibelopp, till exempel
sådana som frigöras vid radioaktiva omvandlingar, skulle bli
tillgängliga för mätning. Försök ha påbörjats i Oxford. — Det synes,
som om y-strålar skulle få betydelse som energikälla vid arbete
inom detta temperaturområde. Vid redan gjorda studier över
värmekapacitet kar denna metod använts för att tillföra provet
definierade energimängder. Mycket beaktansvärt är, att man
genom sådan bestrålning kan höja ett provs temperatur — alltså
till exempel vid en pågående undersökning gå över till en ny
isoterm — utan att genom brytande av värmeisoleringen behöva
göra något ingrepp i försöksanordningen.
Förloppet av specifika värmet som funktion av temperaturen
påpekades vara beroende av vissa energidifferenser hos atomerna,
och studiet av dessa förhållanden blir ett av de viktigaste
arbetsfälten. Av intresse är, att man bar att vänta nya anomalier i
specifika värmet vid de allra lägsta temperaturerna, nämligen
orsakade av kärnmomentens riktningskvantisering. Men då
kärnmomenten böra vara ungefär tre tiopotenser mindre än
elektronmomenten, som betinga de nu aktuella karakteristiska
temperaturerna, skulle dessa anomalier inträffa vid lika mycket lägre
temperaturer. Man känner ju för övrigt endast storleken av
kärnmomenten för gaser genom kyperfinstruktur ock molekylstrålar,
ock kär kar man att göra med i kristallgitter bundna atomer. —
Den djärva ock intressanta antydan kar redan gjorts, att man
genom att utnyttja denna paramagnetiska kärneffekt för adiabatisk
avmagnetisering skulle ka en möjligket att nå ytterligare en
etapp närmare nollpunkten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
