- Project Runeberg -  Kosmos / Band 13. 1935 /
216

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den elektrolytiska dissociationsteorien av docent Erik Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den osmotiska koefficienten är sålunda ett uttryck för kur
lösningens osmotiska tryck avviker från det enligt en godtyckligt
vald ideallag beräknade. Välja vi som ideallag någon av
ovanstående lagar, så kommer den osmotiska koefficienten att närma
sig värdet 1, då de lösta ämnenas koncentration avtager.

För att från vår lösning isotermt ock reversibelt transportera
bort en grammol av det lösta molekyl- eller jonslaget i, beköves ett
arbete A{. Om gaslagarna äro användbara, så kan detta arbete
skrivas:

(6) A^-RTlnCt + It

där G{ betecknar koncentrationen (t ex. c{, mi} ock It är en
konstant, beroende på den valda köncentrationsenketen och
sluttillståndet. Då vi icke ka rätt att antaga gaslagarna gälla, så
måste denna ekvation omformas. Detta göra vi på så sätt, att
vi skriva:

(7) A^-RTlna. + I,

där at kallas det lösta molekyl- eller jonslagets aktivitet i lösningen.
Man kan säga, att aktiviteten är lika med den koncentration, som
det lösta molekyl- eller jonslaget skulle ha, om den ideala gaslagen
vore användbar. Förhållandet mellan aktivitet och
koncentration kallas aktivitetskoefficient:

et mt

Aktivitetskoefficientens värde beror tydligen på den
koncentrationsenket, som kommit till användning. Välja vi som enket
t. ex. mol/liter eller mol/1,000 gr lösningsmedel, så närmar sig
aktivitetskoefficienten 1, då lösningens totalkoncentration går
mot 0.

Både osmotiska koefficienter ock aktivitetskoefficienter kunna
experimentellt bestämmas, då A0 och Ai äro bestämbara storheter.
Mellan dessa koefficienter förefinnes ett bestämt termodynamiskt
samband, vilket är så beskaffat, att man kan beräkna den
osmotiska koefficienten, om man känner aktivitetskoefficienterna för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:19:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1935/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free