- Project Runeberg -  Kosmos / Band 13. 1935 /
225

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den elektrolytiska dissociationsteorien av docent Erik Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

först log —. Dessa inritas grafiskt som ordinator i ett koor-

■ s0 _ .

dinatsystem med motsvarande värde som abskissa. De
erhållna punkterna sammanbindas med en linje, vars avskärning
på ordinataxeln ger oss —log /0 — 0.0088. Sedan har man att
medelst (24) beräkna — log /. De erhållna värdena äro angivna
i tabellens näst sista kolumn. I sista kolumnen stå de enligt den
enkla formeln (19) beräknade värdena. Vi se, att
överensstämmelsen mellan beräknade och funna värden är förträfflig. Fig. 3 visar
samma sak grafiskt. Värdena gälla för ovannämnda
1,1-elektrolyt i lösningar av olika
salter. Den räta linjen är den
teoretiska kurvan.

På samma sätt ha ett
stort antal elektrolyter med
joner av skiftande
laddningstal blivit undersökta.
I det stora hela kan man
säga, att
överensstämmelsen mellan funna och
beräknade värden är god, så

länge jonstyrkan ligger under cirka 0.01. Man har dock
exempel på, att joner med höga laddningar visa avvikande
förhållanden. Vid höga jonstyrkor ligger vanligen den
experimentella — log//j/^-kurvan under den teoretiska
Debye-Huckel-linjen. Vid flervärda joner finnas emellertid exempel på att den
experimentella kurvan ligger ovanför och till och med kan skära
den nämnda teoretiska.

Genom variation av temperaturen och lösningsmedlets
dielektricitetskonstant (genom ändring av lösningsmedel eller genom
tillsats av icke-elektrolyt, som ändrar dielektricitetskonstanten)
har man med löslighetsmetoden kunnat konstatera, att
aktivitetskoefficienten ändras med temperatur och dielektricitetskonstant
på det sätt, teorien fordrar. "

Fig. 3. (Enl. Brönsted och La Mer).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:19:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1935/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free