Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den kosmiska strålningen. Av fil. lic. Anna Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
koincidensmetoden voro Bothe och Kohlhörster, som på ett
ljuskänsligt papper registrerade impulserna från två räknerör sida
vid sida. Ur sina observationer drogo de den slutsatsen, att den
kosmiska strålningen utgöres av elektriskt laddade korpuskler
med enorm hastighet (jmfr Lindholm, sid. 131). — En fördel med
koincidensmetoden är, att den kan ge upplysning om strålarnas
riktning.
Rossi (Florens) har föreslagit följande numera allmänt använda
koppling för att registrera koincidenser (se fig. 2). Trådarna i de
Fig. 2. Rossis koppling för registrering av koincidenser.
tre räknerören A1A2AS äro genom var sin av kapaciteterna
C-JJzPz kopplade till gallerna i elektronrören TtT2T3. Dessa
erhålla sin anodspänning över motståndet E. Om det senare är
stort i förhållande till rörens inre motstånd, kommer potentialen
i punkten P att ligga i närheten av noll. Då det försiggår en
urladdning i ett av Geigerrören, laddas motsvarande galler för ett
ögonblick negativt och tillhörande elektronrör får ett stort
motstånd. Likväl varierar potentialen i P högst obetydligt, därför
att de återstående rören erbjuda ytterst litet motstånd mot
strömmen. Först då alla tre räknerören samtidigt exciteras, blir
elektronrörens motstånd så stort, att potentialen i P växer avsevärt.
Spänningsvariationerna i P kunna registreras genom en tyratron
(ett gallerstyrt, gasfyllt urladdningsrör). På detta sätt kan man
koppla två, tre eller flera räknerör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
