- Project Runeberg -  Kosmos / Band 14. 1936 /
32

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den kosmiska strålningen. Av fil. lic. Anna Beckman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En annan apparat, som på senare tid kommit till vidsträckt
användning vid studiet av höjdstrålningen, är Wilsonkammaren.

En utförlig redogörelse för detta
instrument har lämnats av Ising
i band 6 av Kosmos (1927—1928).
Här må endast erinras om att
vi i Wilsonkammaren göra de
joniserande partiklarnas banor
synliga och kunna fotografera dem.
Fig. 3 visar t. ex. spåren av en
elektron dels i syrgas, dels i
vätgas samt av en långsam proton i
syrgas. Såsom det framgår av
bilden, är det åtminstone till en
viss grad möjligt att av banornas
utseende draga slutsatser
angående de joniserande partiklarnas karaktär. — Då
Wilsonkammaren placeras i ett starkt magnetfält, krökas banorna och man
får genom mätning av krökningsradien en uppfattning om
partiklarnas energi.

Fig. 3. Spår av elektron i syrgas (A)
elektron i vätgas (B); långsam
proton i syrgas (C).
(Efter Blackett.)

OBSERVATIONER MED WILSONKAMMARE. ENSTAKA
PARTIKELSPÅR OCH SKURAR.

Wilsonkammaren, även kallad expansionskammaren, som
uppfanns omkring år 1900, hade ett kvarts sekel senare fulländats i så
hög grad, att den blivit kallad »atomfysikens filmkamera». I allt
högre grad har den tagits i bruk vid undersökningar över
joniserande strålar. Så använde Skobelzyn i Leningrad år 1926 en
Wilsonkammare för att studera y-strålarna från RaC. På en av
sina fotografier lade han märke till ett partikelspår av obekant
ursprung. Av utseendet att döma hade det tecknats av en
elektron med enorm hastighet. Banan visade ingen märkbar
krökning, trots att partikeln passerat ett magnetfält på 1,500 gauss
och Skobelzyn drog den slutsatsen, att elektronen i fråga måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1936/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free