Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den kosmiska strålningen. Av fil. lic. Anna Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lereras genom induktion i varierande magnetfält hos kolossala
»solfläckar» på avlägsna jättestjärnor. Han kan med denna teori
svårligen förklara större energier än 1010 eV, och påpekar att vår
egen sols fläckar icke kunna ge elektronerna större energi än
109 eV.
Alfvén (Uppsala) uppställer hypotesen, att strålarna kunna
härstamma från dubbelstjärnor. Om man antar, att båda
komponenterna i en dubbelstjärna äro omgivna av fält av samma
karaktär som jordens magnetiska fält, kan man visa, att elektriskt
laddade partiklar kunna accelereras i det roterande magnetfält,
som uppstår, då de båda stjärnorna kretsa kring varandra.
Dubbelstjarnan verkar alltså som en kosmisk cyklotron, och
partiklarna synas enligt beräkningarna kunna få en energi av 1011 eV.
Regener uppställer den djärva hypotesen, att strålarna
alstrades under en tidigare epok i universums utvecklingshistoria, då
andra förhållanden rådde än vad vi ha erfarenhet av och de
fysikaliska tillståndsförändringarna hade en helt annan
storhetsordning än nu. Sedermera skulle strålningen oavbrutet ha
genomkorsat rymden, som enligt Einstein tankes vara krökt och bilda
ett slutet system.
Lemaitre har upptagit och ytterligare preciserat denna teori, i
det han tänker sig att »super-radioaktiva partiklar» emitterades
vid den explosion, då universum började utvidga sig. Att dylika
tankeexperiment tillgripas, visar vilka oerhörda svårigheter vi ha
att förklara de kosmiska strålarnas ursprung och särskilt deras
ofantliga energi. Trots allt arbete som nedlagts på deras
utforskande, trots de många vackra resultat som vunnits, ha vi ännu
långt kvar, innan vi lyckats lösa den kosmiska strålningens gåta.
Litteraturförteckning.
Sedan år 1928 ha ett tusental arbeten över kosmiska strålar
publicerats inom den fysikaliska facklitteraturen. De återfinnas till
största delen i följande tidskrifter:
Physical Review, New York.
Proceedings of the royal society of London.
Zeitschrift fur Physik, Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
